Vill du engagera dig…

…i frågor om förskola, skola och utbildning?

Alla har rätt att gå i skola och att få stöd för att lära sig och utvecklas så mycket som möjligt. Här finns förslag på hur vi i FUB kan jobba för den rätten i hela landet.

Alla har rätt att gå i skola och att få stöd för att lära sig och utvecklas så mycket som möjligt. På den här sidan finns förslag på hur vi i FUB kan jobba för den rätten i hela landet.
Klicka på Läs mer för att få kunskap om förskola, skola och utbildning.
Under Läs mer finns också mer information om sådant som är särskilt viktigt för oss i FUB att uppmärksamma – brister i förskolan, lärarnas behörighet, APL och utbildning efter gymnasiet.

Fem frågor till en kommunpolitiker:

– Erbjuds barn med funktionsnedsättningar i kommunen särskilt stöd och hur ser den specialpedagogiska kompetensen ut i kommunens förskolor?

– Skolskjuts är viktigt för att elever med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att ta sig till sin utbildning. FUB anser att alla elever som har behov av skolskjuts ska beviljas det, oavsett vilken skola elever väljer att gå på. Vad har kommunen/länet/regionen för rutiner för skolskjuts till elever i grund- och gymnasieskolan, samt turbundna resor för vuxenstuderande?

– Grundidén är att elever i grund- och gymnasiesärskolan ska dela skolmiljö med övriga elever för att minska utanförskap och segregering. Vi i FUB ser dessvärre att samhället börjar gå mot en ökad segregering och att t.ex. grund- och gymnasiesärskolor flyttas från grund- och gymnasieskolor. Vart ligger grund- och gymnasiesärskolorna i er kommun? Hur arbetar ni för en ökad samverkan mellan skolformerna?

– Under coronakrisen stänges en hel del gymnasiesärskolor i samband med att gymnasieskolan gick över till fjärr- och distansundervisning. Har eleverna vid gymnasiesärskolan fått sin undervisning tillgodosedd under coonakrisen? Har eleverna fått tillgång till distansundervisning? I det fall skolan varit stängd.

– I och med utredningen ”Komvux för förstärkt kompetensförsörjning” har riksdagen beslutat att de som har störts behov av utbildning ska prioriteras. Vad erbjuder kommunen/länet/regionen för alternativ inom vuxenutbildningen och folkhögskolan för personer med bakgrund i gymnasiesärskolan? Varje kommun ska också ”aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar” i vuxenutbildning. Hur informerar kommunen om möjligheten till utbildning för vuxna?

Tre förslag hur FUB-föreningen kan lyfta frågan under Aktivistveckan:

Be om att få dela ut information om FUB på kommunens förskolor och skolor, eller be om att komma till verksamheterna och berätta om FUB.
Ordna ett samtal där kommunen, regionen och andra aktörer får berätta om vilka möjligheter som finns för personer med intellektuell funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och i vidare studier efter studenten (eller annat aktuellt område).
Bjud in er till den nämnd, alternativt till de politiker och tjänstepersoner, som arbetar med utbildningsfrågor i kommunen för att diskutera hur de ser på situationen för barn, elever och vuxenstuderande med intellektuell funktionsnedsättning. Använd exempelvis ovannämnda frågor som underlag för diskussionen.

symbol för mål 4 i Agenda 2030 "God utbildning för alla"

Hur hänger frågorna om skola och utbildning ihop med Agenda 2030, som är grunden för FUB:s intressepolitiska arbete? Lär dig mer om det på sidorna under www.fub.se/agenda-2030, till exempel vad Agenda 2030 säger om en god utbildning för alla.

Läs mer

Rätten till utbildning är en grundläggande rättighet som formuleras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen får vägras utbildning på grund av funktionsnedsättning. Alla elever ska få det stöd de behöver för att kunna utveckla sina akademiska, mentala och sociala färdigheter så långt som möjligt. Alla personer med funktionsnedsättning har rätt till en grundskoleutbildning och gymnasieutbildning av god kvalitet inom det allmänna utbildningssystemet (artikel 24). Rätten till en inkluderande utbildning ska uppfyllas på ett sätt som fullt ut överensstämmer med de mänskliga rättigheterna (allmänna principerna i artikel 3).

Mål 4 (i Agenda 2030) handlar om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och att främja livslångt lärande för alla. Det finns sju delmål som betonar vikten av allas rätt att lära sig läsa, skriva och räkna och att säkerställa att skolans utbildningsmiljöer är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning.

Enligt skollagen har samtliga elever i Sverige rätt till en likvärdig utbildning, som främjar utveckling och lärande. Alla elever, oavsett funktionsnedsättning, ska få möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Men många elever som är mottagna i grund- eller gymnasiesärskolan möter en annan verklighet. Flertalet granskningar och rapporter visar att undervisningen i grund- och gymnasiesärskolan har stora brister, att många elever inte får det stöd de behöver och att måluppfyllelsen är låg.

Några områden som är särskilt viktigt för oss i FUB att uppmärksamma:

Brister i förskolan

I Skolinspektionens granskning av förskolan från 2017 https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/sarskilt-stod-forskola/ framkom att det finns stora brister i stöd till barn med funktionsnedsättningar. Skolinspektionen lyfter att många förskolor inte har tillräckligt utvecklade arbetssätt och rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Det betyder att många barn inte får det stöd de har rätt till enligt skollagen.

Lärarbehörigheten

Lärarbehörigheten är som lägst inom grund- och gymnasiesärskolan, vilket får konsekvenser för den utbildning som eleverna i skolformen får ta del av. Enligt Skolverkets nationella statistik från 2018 är endast 14 procent av lärarna i grundsärskolan och 19 procent i gymnasiesärskolan behöriga att undervisa. Flertalet elever får dessutom en stor del av sin undervisning genom elevassistenter, med ingen eller begränsad pedagogisk utbildning.

Digitalt utanförskap

Enligt rapporten Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019 (SMFOI)1 identifieras bland annat särskolan som en påverkansfaktor som tycks öka risken för ett digitalt utanförskap.

I samband med coronakrisen stänges många gymnasiesärskolor och FUB fick signaler om att elever inom gymnasiesärskolan inte fick samma möjlighet till distans- eller fjärrundervisning som övriga gymnasieelever.

APL-platser

En majoritet av gymnasiesärskolorna har svårigheter att erbjuda eleverna arbetsplatsförlagt lärande, sk. APL-platser, enligt rapporten Gymnasiesärskolan – Uppföljning och analys av 2013 års reform, Skolverket (2016). Detta trots att gymnasiesärskolans nationella program är yrkesförberedande, har ett tydligt uppdrag att samarbeta med det lokala arbetslivet och ska
erbjuda eleverna minst 24 veckor APL under utbildningen.

Utbildning efter gymnasiesärskolan

Efter gymnasiesärskolan finns det endast ett fåtal möjligheter till vidare utbildning via ett begränsat utbud via särskild utbildning för vuxna (särvux) eller folkhögskola. Högskolan är stängd för den som har en examen från gymnasiesärskolan. De befintliga utbildningsmöjligheterna inom särvux och folkhögskolan minskar och allt färre studerar vidare efter gymnasiesärskolan.