Vill du engagera dig…
… i frågor om vuxnas dåliga ekonomi?
Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har det svårt med sin ekonomi. Många går flera tusen kronor minus varje månad. Här tipsar vi om frågor ni kan ställa direkt till en kommunpolitiker, och hur ni som lokalförening kan arbeta intressepolitiskt med ekonomifrågor under Aktivistveckan.
Under Läs mer kan du läsa mer om den ekonomiska situationen för många personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Fem frågor till en kommunpolitiker:
– Vill ni införa ett kommunalt bostadsbidrag?
– Ger kommunen habiliteringsersättning till de som arbetar i daglig verksamhet? Om ja, hur hög är den? Finns det planer på höjningar?
– Har kommunen rekvirerat stimulansbidrag från Socialstyrelsen för att införa/höja habiliteringsersättning? Om nej, varför?
– Vill ni införa ett maxtak för hyror på LSS-bostäder?
– Hur arbetar ni för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få ett arbete?
Tre förslag på hur FUB-föreningen kan lyfta frågan under Aktivistveckan:
- Be unga berätta hur de vill leva. Gör en efterlysning i sociala media och nyhetsbrev, där ni ber unga berätta vad de tycker om att göra och vad de inte har råd att göra. Sammanställ önskemål och hinder i ett dokument och skicka till kommunens politiker. Ha gärna med citat från svaren.
- Utgå från underlaget i ”Fångad i fattigdom?” (2022) och skapa exempel på hur ekonomin kan se ut för en person med intellektuell funktionsnedsättning i er kommun. Sprid exemplet i sociala medier, skicka till lokaltidningen, skriv insändare, lämna till politiker för kommentar.
- Lägg ut vår informationsfilm ”Stärk LSS – Stärk rätten till en stabil ekonomi” på sociala media och tagga lokala politiker i inlägget. Be dem kommentera – vad tycker de när de ser filmen? Vad kommer de göra för att stärka ekonomin för personer med IF? Uppmana FUB-medlemmar att göra samma sak.
Hur hänger frågan om den dåliga ekonomin ihop med Agenda 2030, som är grunden för FUB:s intressepolitiska arbete? Lär dig mer om det på sidorna under www.fub.se/agenda-2030, till exempel vad Agenda 2030 säger om fattigdom.
Läs mer
Fattigdomen för många i LSS-gruppen har accelererat under senare år, dels på grund av dåligt anpassad aktivitets- och sjukersättning med hög skatt, dels på grund av orimligt höga hyror i gruppbostad kombinerat med ett icke anpassat bostadstillägg. Socialstyrelsens lägesrapport om insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning (2020) visar att mängden personer med funktionsnedsättningar som tvingas ansöka om ekonomiskt bistånd ökar.
I FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom?” (2022) finns statistik och information om den ekonomiska situationen för många av våra medlemmar. Rapporten uppdateras årligen och kan vara ett bra stöd i ert intressepolitiska påverkansarbete.
Mål 1 i Agenda 2030 handlar om fattigdom. Sverige ska se till att ingen är fattig och att alla människor ska kunna leva ett bra liv. För personer med funktionsnedsättning innebär detta att merkostnadsprincipen ska gälla, det vill säga att man inte ska betala extra kostnader på grund av sin funktionsnedsättning.
Dessutom behöver aktivitets-och sjukersättningen öka på samma sätt som lönerna i Sverige. På motsvarande sätt behöver bostadstillägget öka på samma sätt som hyrorna i Sverige.
Personer som har en intellektuell funktionsnedsättning och är beroende av ersättning från socialförsäkringssystemet kan gå back flera tusen kronor varje månad. Detta blir ofta inte synligt eftersom anhöriga många gånger väljer att täcka underskottet istället för att den enskilde ska söka ekonomiskt försörjningsstöd. I en del fall har anhöriga sparat ihop eller lämnat pengar i arv till personen med intellektuell funktionsnedsättning för att denna ska kunna ha ett gott liv, men då minskar det statliga bostadstillägget. Det innebär att personen varje månad måste ta av sina besparingar för att kunna betala hyran. Om man inte har arbetat är den högsta nivån för sjukersättning 9 972 kr/månad. Efter skatt blir det cirka 7 965 kr/månad.
Den som har sjuk- eller aktivitetsersättning kan få bostadstillägg från Försäkringskassan. Bidragets storlek beror dels på hur stora kostnader man har för sitt boende, dels på hur stora inkomster man har. Den som är ensamstående kan få som mest 5 220 kr per månad. En del kommuner har även ett kommunalt bostadstillägg för sina kommuninnevånare. När man deltar i daglig verksamhet kan man få habiliteringsersättning från sin kommun. Denna form av ersättning är en frivillig kommunal ersättning. Om det finns habiliteringsersättning i en kommun är ersättningen mycket låg och påverkar inte den enskildes ekonomiska förutsättningar nämnvärt.
De senaste tre åren har Socialstyrelsen tilldelats 350 miljoner kr/år för att fördela till kommunerna för att stimulera dem i arbetet med habiliteringsersättningen. Syftet är att öka motivationen att delta i daglig verksamhet och uppmuntra fler kommuner att införa habiliteringsersättning. På Socialstyrelsens hemsida finns en sammanställning av vilka kommuner som rekvirerade medel samt de som skickat tillbaka medel.
Myndigheten för delaktighet (MFD) och Jämställdhetsmyndigheten släppte i april 2019 rapporten ”Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning”. Rapporten visar bland annat att kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den grupp vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är den relativa fattigdomsgränsen.
I rapporten ”Begränsade livsval – Situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning” (2020) konstaterar MFD att den ekonomiska utsattheten för personer med IF leder till att individen får svårare att delta i samhället och göra självständiga val.